BIOGRAFI

Börjar skriva låtar i maj 1997 och ger mig in i en lika obegriplig bransch som värld. Bildar band vid trettio års ålder, skaffar replokal, bokar första spelningar. Gör snart tretimmarsgigg med oändliga solon, åker trettio mil i Volvo kombi, bär astunga PA, skruvar ihop och isär. Spelar för fyra tusen i gage, som bränns på vandrarhem, bensin och öl i någon avsides bar. Spelar in demos och skickar kassettband till skivbolag. Får förtryckta standardsvar: ”Nej tack”. Ibland varvad med god respons. Gör festivalspelning på Tullakrok 1998 och sitter backstage. Får blodad tand.

Kör mot Göteborg, lyckas få tag på en billig etta i majorna samma dag, flyttar in nästa vecka. Sätter upp handskrivna annonser på Bengans, skaffar snart nytt band och drömmer kontrakt, radio och teve. Avverkar trummisar, avverkar replokaler, får äntligen kontrakt i slutet av 1999 och ger ut första skiva i mars 2000. Har release på Gottwalds musikhus i Ängelholm. Över hundra personer är där. En halvsida skrivs i NST, en första recension ges och jag får ännu mer blodad tand.

Tröttnar på storstad. Kör trettio mil till torp i Ronneby och flyttar snart in. Sitter på stentrappa på blekingsk mark under lovande himmel och skriver, skriver, skriver. Tusen sidor brinner. Avverkar relationer. Skaffar en första mobiltelefon och fumlar fram ett allra första sms, kopplar upp mig på tjutande modem och tillverkar enkel hemsida, bloggar långt innan begreppet existerar. Åker tåg tvärsigenom hela landet för att repa med bandet en helg i Göteborg. Går avenyn upp och ner. Har inget jobb, inga pengar. Men all tid i världen.

Spelar in uppföljaren ”Bahnhof zoo” i juni 2001 i Örkelljunga. Söker avtal med bolag men får nej. Pressar egen upplaga och säljer på kommission i skivbutiker. Bosätter mig på Trossö i Karlskrona. Går långa promenader under böljande himmel över lika böljande gator. En otroligt vacker stad. Skriver, skriver, skriver. Kliar på gitarren. Spelar ibland. Repar i Göteborg.

Skriver ut mig ur samhällsrullarna och jobbar svart på en sågfabrik då pengar behövs. Promenerar i timmar i underbar natur, åker tåg och buss till småstäder i Österlen, sitter på kafé och skriver, badar i små vikar, går längs stränder, åker färja med min bror till Helsingör och vet varken ut eller in. Knapprar på en gammal skrivmaskin då och då, tills färgbandet tar slut. Tittar ut från balkongen i Karlskrona, ser Polenfärjan över Östersjön och magisk natthimmel.

Sitter på fik någonstans längs Kungsgatan, blickar ut. Folk passerar. I mig har någonting helt stannat av.  Bor en tid i Helsingborg med min bror, hos vår mormor, som blir allt sämre av demens. Får henne på vårdhem, säljer en femrummare på Drottninggatan. Får tag på lägenhet i Tågaborg. Badar på Fria bad hela sommaren. Avnjuter Gessle-konsert på Sofiero och hela stan sjunger Gyllene Tider-hits sommaren 2003.

Spelar in ”1979” i legendariska Nacksvingsstudion  (där Afzelius huserade) under hösten.  Skickar mix på cd till skivbolag i vadderade kuvert. Får nej och åter nej. Musikbranschen börjar krokna. Skivbutiker går på knä. Folk laddar hellre ner musik från nätet och ingen vågar satsa på någonting. Min gitarr försvinner dessutom iväg med något halvrisigt band på turné och sen har jag inget att spela på. Åker ner till Helsingborg och funderar.

Lämnar Helsingborg i januari 2004. Styr kosan mot blekinges skärgårdar.

Börjar snart bilda nytt band i Ronneby, bildar musikförening, gör lite spelningar och vi gästar även radio P4. Bandet och jag börjar skissa på nytt album. Som vi jobbar med i närapå ett o halvt år. Skaffar eget bolag. Letar distribution. Lyckas knåpa ihop avtal med nystartat bolag (ISMA) i Stockholm och sedan ha release den 6 maj 2006 i Ronneby kulturhus. Gör intervjuer, får goda recensioner och avverkar bortåt femton spelningar. Är 39 år ung och skriver som aldrig förr. Mer och bättre. Stampar barfota takt. Bor ensam i en fyra på hundra kvadrat med katt. En Statoilmack mittemot. Lyssnar på Dylan och svart blues, svart soul. Gör novellsamling med föreningen och bygdens unga författare. Föreningen tilldelas snart kommunens kulturpris. Får även Blekinge läns Kulturpris under sensommaren. Gör radiointervjuer.
Längtar någon annanstans snart.

Flyttar till Ängelholm. Träffar flickvän. Bor i fin trea mittemot kyrkan. Går långa åpromenader med underbar liten pudel. Rock, heter han. Kör ut tidningar vissa nätter. Femhundra brevlådor i Skälderviken smäller i vinden. Någon enstaka kroggäst vandrar vingligt hem i gryningen.

Skaffar snart gammal korsvirkesgård med sambo, bor på en landsväg, renoverar och arbetar som städare/fönsterputsare i halva Skåne. Bildar nytt band i Malmö, med ett gäng killar som flytt Ronneby.

Spelar snart in nytt album med dem – ”Underlig värld”. Har release i Ängelholm. Den blodade tanden är aningen fadd. Skriver väldiga mängder låtar. Vill göra mer välproducerade skivor och lägger grund för ”Gott liv” – plöjer in en halv förmögenhet, mixar och mastrar, låter andra göra promotion, släpper singel och ger ut i december 2009. En otroligt bra skiva. Får få men väldigt bra recensioner. Gör en del spelningar. Svårt få ihop tid med renovering av gård, heltidsarbete, ständigt skrivande, bloggande och arrangerar en del föreläsningar o konserter i kulturförening i Hbg.

Bildar ännu ett band i Helsingborg med lite sköna killar. Gör festivalgigg, skaffar hatt. Översätter Dylan hyfsat lyckat. Skriver kilometerlånga texter. Separerar dessvärre under 2011 och lyckas köpa hus billigt i Strövelstorp – renoverar och inreder. Äter nyttigt, gör morgonyoga.

Påbörjar albumet ”Ihop” – som mastras i Stockholm, är en vacker skiva med många bra låtar. Vi släpper singel under våren 2012 och gör releaseturné i Ängelholm, Helsingborg och Göteborg. Klättrar på listor, säljer bra. någon låt hamnar på radio. Gör sommarturné och en otrolig spelning på Helsingborgsfestivalen så tälttaket lyfter när ”Fyrtio plus” spelas. Släpper singel under hösten men den lyckas inte få rotation på radion. Påbörjar snart grunder till ännu ett album – ”Folk”.

Återigen förändras musikbranschen. Musikredaktioner lägger ner, streaming och gratismusik dominerar. Allt färre scener finns. Med fler smakdomare. Mer elit. Politisk korrekt idioti styr branschen. Jag känner mig alltmer som Alice i underlandet och när vi valåret 2014 släpper den utmärkta skivan ”Folk” då händer absolut ingenting.

Noll.

Jag blir av med all försörjning under några få dygn och lägger gitarren på hyllan några månader. Har nyss träffat underbar tjej som även blir gravid och så gifter vi oss nyårsdagen 2015 och inom loppet av ett år är tillvaron helt förändrad. Ingenting är sig likt.

Vår son Love föds 3 augusti 2015. Tre dagar senare står jag med nytt band på scen inför fyratusen personer på en Ljusfest i Ängelholm. Återigen med blodad tand.

Albumet ”Handskrivna brev” släpps året därpå. En dyr och fantastisk skiva. En första musikvideo görs och släpps. Radiointervju i Karlskrona görs, en del spelningar avverkas, bland annat en mycket uppskattad releasespelning i vår trädgård. Nittio gäster trotsade regnvädret och dök upp hemma hos oss.

En nyinspelning av utmärkta albumet ”1979” görs. Den släpps i februari 2017. Musikvideo görs på titelspåret. Albumet får mycket bra recensioner.

Samma år fyller jag osannolika femtio år. Omgående börjar vi planera och sedan spela in mina allra första kompositioner, skrivna för tjugo år sen. ”Nattåget från Prag” spelas in under två helger sommaren och släpps i augusti 2017. En magiskt bra skiva. Vi gör fyra gigg i fyra städer med fantastiskt band.

Har huvudet bland molnen. Fötterna i mörk, varm jord.

Kulturvärlden är både obegriplig och omöjlig att komma in i. Folk i musikbranschen verkar fly ett sjunkande skepp. Utom de som bjuds in i tv och radio, grammisnomineras och hyllas tämligen ensidigt. Jag skickar in bidrag till lite olika nomineringar men inget händer.

Är förbannad och mer beslutsam än någonsin.

2018 börjar vi spela in ”Brott & straff” – ett album med politisk botten. En folkhemsblues. Sångerna bränner hål i väggar och plånbok och lyfter taket.

”Jag borde vara i Stockholm och bli adlad som poet. Jag borde ha ett harem, jag borde vara strateg. Jag borde vara offentlig och göra stor succé. Jag borde vara någon annan – någon annan än den jag blev.”

Den släpps i februari 2019 och ges 5 av 5 i betyg av nätmagasinet Rockfarbror.